Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Lyssna
Lyssna på sidans innehåll
Hälsa Stockholm 2026
På den här sidan kan du läsa mer om Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm 2026. Folkhälsoenkäten används för att förstå och förbättra hälsan i Stockholms län.
"Folkhälsoenkäten är avgörande för hur vi ska planera vården och vart våra resurser ska gå. Vi vet att vi blir friskare och äldre men skillnaderna i hälsa ökar – och det måste vi ta hand om."
Anders Ahlsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm
En enkät om invånarnas liv och hälsa
Snart får cirka 105 000 invånare i Stockholms län en inbjudan att delta i Hälsa Stockholm 2026. Det är en folkhälsoenkät som Region Stockholm skickar ut vart fjärde år, både till slumpvist utvalda invånare och till de som har deltagit tidigare.
Enkäten går att besvara digitalt eller på papper och består av ett antal frågor om hälsa och levnadsvanor. Frågorna handlar bland annat om fysisk aktivitet, mat- och sovvanor, sjukdomar, rökning, arbetssituation och andra faktorer som har betydelse för invånarnas hälsa.
Det är helt frivilligt att delta. Men den som gör det bidrar med viktig kunskap som kan göra skillnad för folkhälsan i hela länet.
Ett viktigt underlag till hälso- och sjukvården
Region Stockholm använder folkhälsoenkäten brett i sitt folkhälsoarbete och utveckling av hälso- och sjukvården. Enkäten ger ny kunskap om vår hälsa, våra levnadsvanor, riskfaktorer för ohälsa och mycket mer. Den kunskapen använder vi bland annat för att uppnå målet om en god och jämlik hälsa för alla invånare i Stockholms län.
Resultaten från folkhälsoenkäten bidrar till hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ohälsa och prioritera de med störst behov av vård. Kunskapen som samlas in används för att identifiera folkhälsoproblem och för att välja insatser som kan motverka dem.
"Folkhälsoenkäten ger oss kunskap som gör skillnad på riktigt för den hjälper oss att prioritera resurser rätt. Det handlar om att se var hälsan är sämre och behovet av vård större. Det gör att vi kan ge vårdcentralerna bättre förutsättningar att möta invånarnas behov."
Christine Lorne, Primärvårdsregionråd, Region Stockholm
"Folkhälsoenkäten har visat på en ökning av ohälsosamma matvanor i länet: vi äter för lite frukt, grönsaker och fisk samtidigt som vi dricker för mycket sötade drycker. Den informationen använder jag bland annat när jag utbildar personal inom hälso- och sjukvården."
Liisa Tolvanen, Specialistdietist obesitas, Centrum för obesitas, Region Stockholm
Region Stockholm är en politiskt styrd organisation och en av Sveriges 21 regioner. Vi ansvarar bland annat för att du som bor i Stockholms län ska få den hälso- och sjukvård och den tandvård som du behöver. Verksamheten omfattar allt från sjukvård och hälsofrämjande arbete till forskning, utbildning och utveckling.
Region Stockholm har ett övergripande ansvar för folkhälsoarbetet i Stockholms län. Målet är att hälsan i befolkningen ska vara god och jämlikt fördelad mellan olika grupper.
Begreppet folkhälsa syftar till befolkningens samlade hälsotillstånd – alltså hur friska eller sjuka människor är i ett samhälle som helhet, inte bara som enskilda individer.
Folkhälsa handlar om flera saker:
Hälsoläget: till exempel hur länge människor lever (dvs. medellivslängd), hur vanliga sjukdomar är och hur bra livskvalitet man har.
Skillnader i hälsa: till exempel om det finns stora skillnader mellan olika grupper beroende på kön, ålder, utbildning, inkomst eller bostadsområde.
Faktorer som påverkar hälsan: till exempel levnadsvanor (såsom kost, motion och rökning), sociala förhållanden (såsom arbete, utbildning och trygghet), miljö och hälso- och sjukvården.
Syftet med folkhälsoarbete är att förbättra hälsan i hela befolkningen och att minska skillnaderna mellan olika grupper – så att alla får likvärdiga möjligheter till ett friskt liv.
Att fokusera på de sjukdomar, besvär och riskfaktorer som har störst effekt på folkhälsan och där det finns bra interventioner ger störst vinst i förbättrad hälsa i befolkningen.
Folkhälsoarbete har bidragit till att infektioner, hjärt-kärlsjukdom, neonatal sjuklighet och trafikskador är så otroligt mycket mindre samhällsproblem i dag jämfört med förr.
Region Stockholm arbetar kontinuerligt med att utveckla kunskapen om folkhälsa, bland annat genom forskningsinriktat arbete. Detta resulterar i nya arbetssätt och metoder för ökad hälsa bland länets invånare.
Jämlik hälsa innebär att alla människor ska ha lika möjligheter att uppnå en god hälsa, oavsett vilket kön man har, hur gammal man är, vilket land man är född i, hur lång utbildning man har, var man bor eller andra livsvillkor.
Det handlar om att skapa rättvisa förutsättningar. Vissa grupper kan behöva mer stöd eller anpassade insatser för att nå samma hälsomöjligheter som andra.
Om ett område har högre sjuklighet på grund av låg utbildningsnivå eller sämre boendemiljö, kan folkhälsoarbetet rikta extra resurser dit. Resurserna kan vara kostnadsfria hälsokontroller, satsningar på skolor eller boendemiljö som främjar fysisk aktivitet.
Så många som möjligt behöver delta
Andelen som väljer att svara på folkhälsoenkäten har minskat över tid. Dessutom skiljer sig deltagandet mycket mellan olika grupper i befolkningen. Till exempel är intresset för enkäten lägre bland personer under 30 år, män och personer med kort utbildning.
Men det är viktigt att så många som möjligt deltar. Då blir resultaten mer tillförlitliga och ger oss en tydlig bild av hur befolkningen mår. När många svarar på enkäten minskar risken för att vissa grupper blir underrepresenterade, vilket annars kan leda till en felaktig förståelse av folkhälsan.
Ett högt deltagande gör också att beslutsfattare i Region Stockholm får ett bra underlag när de planerar vård, fördelar resurser och utformar riktade insatser. Dessutom blir det enklare att följa utvecklingen över tid och se hur hälsan förändras mellan olika år och inom olika grupper.
"Vi använder folkhälsoenkäten för att belysa de komplexa hälsoutmaningar som många svenskar med annan bakgrund än svensk står inför. Kunskapen hjälper oss att förstå var samhällets skyddsnät brister och ger oss nödvändiga insikter för en dialog om en mer jämlik hälsa och sjukvård."
Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan
"Sluta-röka-linjen använder kunskap om användning av tobaksprodukter för att planera aktiviteter och samarbeten i områden där många röker. Exempelvis har Sluta-röka-linjen under de senaste åren deltagit i olika hälsodagar riktade till allmänheten bland annat i Rinkeby, Fittja och Södertälje.”
Karin Brodin, samordnare och biträdande chef, Sluta-röka-linjen
Var presenteras den data som samlas in?
Resultaten från Region Stockholms folkhälsoenkät presenteras framför allt i Region Stockholms folkhälsorapport och på webbplatsen folkhälsokollen.se. Men även andra folkhälsorelaterade rapporter och vetenskapliga artiklar använder data från enkäten. Många av dem publiceras på folkhälsoguiden.se
Region Stockholms folkhälsorapport utgör ett underlag till budget och verksamhetsplaner inom Region Stockholm som resulterar i insatser eller fördjupade utredningar. Folkhälsorapporten ges ut vart fjärde år.
Region Stockholms folkhälsorapport 2023 har bland annat resulterat i en utbildningssatsning för ökad kunskap om kvinnohälsa i primärvården.
Folkhälsorapporten baserad på Hälsa Stockholm 2026 publiceras under 2027.
“Folkhälsorapporten är ett ovärderligt verktyg i mitt politiska arbete eftersom den hjälper oss att se var skillnaderna i hälsa är som störst och var vi behöver sätta in tidiga insatser. För mig är det viktigt att de beslut vi fattar bygger på fakta, så att vi kan göra verklig skillnad för människors hälsa och livskvalitet.”
Karin Fälldin, ordförande, Region Stockholms Folkhälsoberedning
Folkhälsokollen (www.folkhalsokollen.se) är ett webbverktyg där aktuella hälsodata samlas för att ge en överblick över folkhälsan i Stockholms län och gör det möjligt att jämföra hälsoläget mellan kommuner och stadsdelar.
Syftet med Folkhälsokollen är att underlätta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt planering av hälso- och sjukvården och preventivt arbete på kommun- och stadsdelsnivå i Stockholms län.
”Jag har stor hjälp av Folkhälsokollen för att kunna visa lägesbilder över äldre personers psykiska mående såsom psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet och suicidtankar. De kan jag använda vid olika presentationer till vårdcentraler, fastighetsägare, polis med flera."
Folkhälsoguiden är en webbplats för folkhälsofrågor i Stockholms län. På Folkhälsoguiden samlas Region Stockholms kunskap om folkhälsa och guidar besökaren vidare till rätt ämnesområde, nyhet, rapport, databas, webbverktyg eller utbildning som kan vara till nytta för just dem.
Webbplatsen drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i samarbete med två andra centrumbildningar i Region Stockholm: Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS).
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) är den verksamhet inom Region Stockholm som ansvarar för alla data som samlas in med folkhälsoenkäten. CES ger också ut Region Stockholms folkhälsorapport och driver och utvecklar Folkhälsokollen och Folkhälsoguiden.
Alla data som samlas in är skyddade och vi hanterar dem med sekretess. Vi presenterar alltid resultaten på gruppnivå, det innebär att vi aldrig delar några individuella data.
Här är en lista över publicerade och tillgängliga rapporter som är baserade på data från Region Stockholms folkhälsoenkät.
Region Stockholms folkhälsorapporter
Alla länkar går till webbplatsen folkhalsorapportstockholm.se och öppnas i ett nytt fönster.
Efter godkännande av etikprövningsnämnden och menprövning inom Region Stockholm kan forskargrupper få tillgång till delar av datainsamlingen från folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm. Här kan du hitta de publicerade studierna (på engelska).
Vad vi frågar om i enkäten – och varför
Alla frågor i folkhälsoenkäten handlar om faktorer som på olika sätt har betydelse för hälsan. Här kan du läsa mer om vad vi frågar om – och varför.
Alkohol har konsekvenser för hälsan i form av ökad risk för alkoholberoende, cancer, högt blodtryck och höga blodfetter samt leversjukdomar. Risken ökar ju mer en person dricker. I enkäten fångar vi alkoholkonsumtion och problem kopplat till alkohol. Vi följer utveckling över tid, skillnader mellan grupper och konsekvenser för hälsan.
Arbetsmiljö kan ha stor påverkan på den egna hälsan. Vi fångar olika aspekter av arbetsmiljön med olika frågor.
En dålig balans mellan krav och kontroll på arbetet är starkt kopplat till funktionsnedsättning, framför allt depression.
Fysiskt ansträngande arbete är kopplat till funktionsnedsättning såsom smärta i rygg, och är ojämnt fördelat i befolkningen.
Slutligen frågar vi om skattning av arbetsförmåga om två år, som förutspår om en person kan arbeta kvar på arbetsplatsen.
Enligt lag ska arbetsgivare undanröja eller minska hälsorisker i arbetet. Men det är okänt hur väl arbetsgivare hanterar brister i arbetsmiljön.
Vi frågar om erfarenheter av att ha avstått vård på grund av ekonomiska orsaker för att fånga på vilket sätt dålig ekonomi tvingar fram ohälsosamma val. Vi samlar information om inkomster från registerdata, men det kan finnas personliga omständigheter som gör att dessa inte ger en heltäckande bild.
Sociala relationer och socialt stöd är viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem – inte minst när de rör hälsan. Olika personer har olika behov av sociala kontakter, men en ensamhet som besvärar är en tydlig indikation på att det sociala livet är för begränsat.
Användning av olika typer av narkotika är kopplat till betydande funktionsnedsättning och död (främst genom beroendesjukdomar). Störst problem är opioder. Men eftersom användning av tung narkotika är olagligt och stigmatiserat, tror vi inte att människor skulle svara sanningsenligt. Vi följer i stället andelen som har använt cannabis.
Vi frågar om diskriminering för att kartlägga hur vanligt förekommande det är i olika grupper i samhället samt hur upplevelsen är kopplad till levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. I dag är kunskapen om dessa frågor begränsad.
E-cigaretter, eller vejp som det också kallas, är ett nytt fenomen och därför är vet vi lite om effekterna på hälsan. Men andelen som röker e-cigaretter ökar starkt, främst bland yngre. Även om det kan vara tobaksfritt, får man som användare ofta i sig nikotinånga. Dessutom är utvecklingen av nikotinberoende är densamma som vid vanlig rökning.
Att vara fysiskt aktiv förebygger ohälsa. Fysisk aktivitet stärker hjärtat, immunförsvaret och minskar risken för högt blodtryck, diabetes och benskörhet, och bidrar till psykiskt välbefinnande. Att vara stillasittande är en riskfaktor oberoende av hur mycket fysisk aktivitet du genomför. Vi följer fysisk aktivitet över tid, och undersöker skillnader mellan grupper och konsekvenser för hälsan.
Utsatthet för våld eller hot om våld kan resultera i allvarliga fysiska och psykiska men och är kopplat till betydande funktionsnedsättning. Kvinnor utsätts oftast av nuvarande eller tidigare partner, och män oftast av okända män. Vi följer utvecklingen över tid och skillnaden mellan grupper.
Tillit till offentliga institutioner har samband med exempelvis självskattad hälsa, tillfredsställelse med livet, funktionell hälsa och mortalitet. Dessa frågor brukar användas för att beskriva socialt kapital. Tidigare studier visar att socialt kapital varierar markant mellan olika områden i Stockholms län och att det är relaterat till de socioekonomiska förhållandena i området. Vi följer hur förtroendet förändras över tid, och undersöker hur det är kopplat till vårdsökandes beteende och hälsa.
Huvudvärk och migrän orsakar stor funktionsnedsättning i samhället, men de som drabbas besöker sällan sjukvården. Med hjälp av svaren i enkäten kan vi kartlägga förekomst och svårighetsgrad. Dessutom kan vi undersöka hur dessa skiljer sig mellan olika grupper i samhället, samt vilka bakomliggande orsaker som finns.
Vi frågar om hörsel eftersom nedsatt hörsel orsakar stor funktionsnedsättning i befolkningen. Det kan skapa problem i vardagen, en känsla av isolering och även vara en kognitiv belastning på grund av att man behöver anstränga sig mycket för att lyssna.
Frågorna om längd och vikt används för att räkna ut BMI (Body Mass Index) som är ett enkelt mått för att kunna klassificera övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Obesitas är en stark riskfaktor för till exempelvis diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Andelen i befolkningen som har obesitas har ökat över tid.
Att äta hälsosamt är en förutsättning för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Dålig kost har en stark koppling till ohälsa, och risken att utveckla ett stort antal folksjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Men för att kartlägga kost på ett bra sätt krävs långa enkäter som frågar om allt du äter, och i vilken mängd, under flera dagar. Det är inte möjligt i folkhälsoenkäten. De fem frågorna i enkäten (om frukt, grönsaker, fisk, fiber samt socker) har visat sig fånga ett hälsosamt kostmönster. Det betyder inte att de i sig själva är de faktorer som betyder mest i kosten.
Vi frågar om PMS, mensvärk och ålder vid sista mens eftersom det saknas kunskap om dessa ämnen. Svaren ger oss möjlighet att undersöka hur stora problem både mensvärk och PMS är, samt hur starkt kopplade de är till annan ohälsa. Vi kan dessutom undersöka om klimakteriet och ålder vid sista mens är kopplade till ohälsa.
Många med symtom på psykisk ohälsa söker inte vård. Därför kan enkätdata hjälpa till att kartlägga den psykiska ohälsan, visa hur den skiljer sig mellan grupper i samhället samt undersöka orsakerna bakom. Genom att följa andelen med symtom såväl som andelen som söker vård för psykisk ohälsa över tid kan vi se om förändringar i vårdsökande beror på förändringar i hur många som har besvär.
Med stigande ålder är det vanligt att man får problem med minnet. Minnesproblem kan innebära att det blir svårt att klara vardagliga aktiviteter. Vi frågar om minnesproblem för att kartlägga hur vanligt förekommande det är bland personer i olika åldersgrupper samt i vilken mån det är förknippat med hälsa och funktionsförmåga.
Rökning är den levnadsvana som är kopplad till störst sjukdomsbörda i befolkningen. Rökning orsakar vanliga folkhälsosjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL. Genom vår tidigare kartläggningar vet vi att andelen dagligrökare minskat starkt i Stockholms län, men det finns fortfarande stora skillnader mellan grupper. Kunskap om rökning används också för att förstå orsaker bakom sjukdomar som drabbar befolkningen.
Tidigare studier har visat att HBTQ-personer har högre nivåer av ohälsa och sämre levnadsförhållanden än heterosexuella. Till exempel är de är mer utsatta för våld och diskriminering och har oftare självdestruktiva beteenden såsom självmordstankar och självmordsförsök. Vi samlar data om sexuell läggning och transerfarenhet för att kunna kartlägga hur hälsan skiljer, vad som påverkar detta, samt hur det utvecklas över tid.
Att bli utsatt för sexuella övergrepp och våld ökar risken för psykisk ohälsa. Vi frågar om ämnet i enkäten eftersom det är inte helt känt hur vanligt sexuella övergrepp är i olika grupper eller vilka aspekter av livet det påverkar.
Att medvetet skada sig själv är en riskfaktor för suicid. Vi frågar om självskadebeteende eftersom det saknas kunskap om hur vanligt det är och vad det är kopplat till.
Smärta i övre och nedre rygg samt nacke orsakar stor funktionsnedsättning i befolkningen. Vi följer därför hur många som drabbas, och undersöker både orsaker och vilka konsekvenser detta får för individen och samhället.
Snus som innehåller tobak är beroendeframkallande och kopplat till viss sjukdomsbörda. Tobaksfritt nikotinsnus (vitt snus) är en ganska ny produkt som ökar snabbt i användning bland yngre personer. Vi vet fortfarande väldigt lite om effekterna som tobaksfritt nikotinsnus har på hälsan, men det är starkt beroendeframkallande.
Att ta sitt eget liv är en stark orsak till för tidig död i Stockholms län. Tidigare suicidförsök eller planer är en riskfaktor för suicid.
Sömn är viktigt för att återhämta sig. Vi frågar om sömnvanor eftersom vi vet för lite om hur många som har sömnsvårigheter och vad det har för konsekvenser för hälsan.
Vi frågar om upplevd trygghet för att fånga otrygghet som begränsar personens vardag. Det ger nämligen ett mått på livsvillkor och områdeskaraktär. Otrygghet är en känd riskfaktor för ohälsa och används inom stadsplanering. Vi följer skillnader mellan områden och grupper.
Vilka riskfaktorer för ohälsa som en individ utsätts för under sin arbetstid skiljer sig mellan olika yrken. Vi frågar om yrke för att koppla till kända risker inom olika yrken, och för att undersöka riskfaktorer och hälsa mellan olika yrken.
Bland äldre personer är det vanligt att ha omfattande hälsoproblem och funktionsnedsättningar som kan innebära att man behöver hjälp och stöd för att klara av sina vardagliga aktiviteter. Vi frågar om äldre personers hälsa och funktionsförmåga för att skapa bättre förutsättningar att planera vård- och omsorgsinsatser för äldre.
Ätstörningar innebär en stor risk för hälsan, inte minst hos unga personer. Vi frågar om ätstörningar eftersom det är oklart hur vanligt förekommande det är, hur mycket det påverkar människor och hur skillnaderna mellan olika grupper ser ut.
Integritetspolicy
Läs och ladda en en integritetspolicy som beskriver hur personuppgifter behandlas arbetet med folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm. Integritetspolicyn innehåller information på svenska och engelska.
